Vi minns

 

Grytåsa Kryddan RC 1112 1986 - 2008     ELIT-sto

e. Brantshammar Korak - Tiger Boy

En gammal tävlingsponny som gick till avelsboxen. Det är inte ofta gamla connemaraston hinner med även detta, dom bara går och går… Så det var väl lite tur i oturen att  Kryddan halkade på isen och gjorde sig illa.

Hon fick 6 föl efter karriären. På Vegred fick hon Kewarra år 2003, Krumelur år 2004 och Koriander år 2005. Hon fick ett stoföl 2006 hos Kerstin Eriksson i Katrineholm och ett stoföl hos Stall Pomona år 2007.

Kryddan gick MSV hoppning under sin karriär och vann LA. Hon var av den lättare typen med smäcker elegans och fina lätta rörelser, en connemara byggd för ridning. Inmätt som maxad C-ponny.

Den 24 juni 2008 fick hon sluta sina dagar.

Nu 2013 blir hon ELIT-sto på grund av sina fina avkommor!!


Läs mer om Kryddan och hennes avkommor

CONNEMARA

Hagens Laurella RC 684   1985-2008

Lella köptes till avelsboxen, men naturen ville tyvärr inte riktigt. Hon hade en mycket bra stam e. Tulira Highball RC 47 u. Hagens Farabella e. Millfiels Ensign RC 32. Dessutom hade hon tävlat framgångsrikt såväl dressyr som hoppning och fälttävlan – en verklig stjärna att få föl efter. Och mycket vacker! Men icke.

Efter att jag köpt henne och misslyckats med dräktigheten fick hon bli läromästare åt systerdotter Klara, men när hon rände i höjden blev Lella pensionerad, men som arbetande ”mormor”. Det betydde att hon skyddade de små och fostrade de lite äldre i flocken.

Hon trivdes mycket bra med det och vårvintern 2008 sprang hon  ifrån “sina ungar” och brallade som en unghäst. 

Under försommaren blev hon stelare och stelare och fick allt ondare i sina bakben. Den 4 juni 2008 fick Lella sluta sina dagar här hemma på gården.  

HALVBLOD

Mata Hari     1981 - 2003

Jag köpte Mattan år 1998 efter att ha hållit upp med ridning och hästar under 18 år. Mattan var e. Maximus u. Aktiv e. Dagobert, ren tysk stam hela vägen. Hon hade tävlingskarriären i hoppning bakom sig.

Mattan var en sällsynt mjuk och rar häst, rätt liten ca 1.60. Pigg - hon taktade ut från stallplan även sin sista vinter och utmanade gärna medryttarekipaget över fälten. Sista våren fick hon spatt - ovanligt på gamla hästar, men tydligen möjligt. Det läkte ut på det ena bakbenet och vi hoppades att hon inte skulle få det på det andra. Men det fick hon, bara några månader efter att vi flyttat hästarna till Vegred.

Den 29 oktober 2003 fick hon sluta sina dagar här på gården.

Jarfi från Västra Vegred    2006-2009

Jarfi var det tredje fölet, som Spes fick hos oss. Han växte upp i hingstflock på Stallarholmen. Vackert brun var han och med mycket fina rörelser.

Under vintern 2009 kastrerades han och i juni bar det av till Malin Wikander för bantning och inridning. Det gick bra och han såg lovande ut.

Men livet ville annorlunda.

Den 12 augusti 2009 dog Jarfi. Han bara rasade ihop i boxen och dog direkt. Enligt obduktionsprotokollet dog han av akut cirkulationssvikt/lungblödning efter att ha fått läkemedlen Fenadyne och Metacam.


Läs mer om Jarfi

ISLANDSHÄST

Kimberley RC 1310     2003-2011                                                                                         

Ett mycket vackert connemarasto, född 2003.

Kimberley var visad med 39 poäng.

Fadern Rooar RC 86 har Holens Ingolf som far och Vängastam på mödernet. Mycket tävlingshästar finns på båda sidorna, såväl i hoppning som dressyr. Även moder Kimma har Holens Ingolf som far.

Kimberley var ett mycket trevligt sto, okomplicerad i allt. 

År 2010 fick hon en hingstunge med den vackre Hagens D´Arcy.

Hon skötte modernssysslan med den äran.

Men ridas ville hon inte! Hon fick därför en sista fin sommar och

den 19 oktober 2011 slutade Kimberley sina dagar.

Spes frá Hnjúkahlíd    1991-2015

Spes kom till 2004, då dräktig med Slyngur. Hon var vår drottning - stolt, mild

och med stor integritet. Hon var bedömd som 10-åring med 8,28 - ett klassigt förstaklass-sto.

Hon fick sedan Röskja 2005, Jarfi 2006, Vilja 2008, Ketill 2009 och Frigga 2010. Som mor var hon perfekt och alla ungarna fick hennes fina temperament och rörelser. Lätt att få dräktig och tydlig när hon skulle föla - man skulle vara med...

Innan hon kom till oss hade hon fått ett stoföl på Island och ett i Sverige, så totalt fick hon 8 föl.

Spes var den givna men stillsamma ledaren i flocken. Vi hade hoppats att få ha henne som pensionär i många år, men den 21 maj 2015 hittade jag henne mycket sjuk i hagen och hon fick somna in bland de sina. Hon ligger begravd i sommarhagen.

Läs mer om Spes

Garún från Tåkern      1994-2016  

Garún kom till oss 2007. Hon var då dräktig och fick 2008 Geiri. Året efter gick hon tom, men 2010 kom Odda, 2011 kom Piltur och 2012 kom Hedvig. Totalt fick hon 12 föl under sitt liv.

Garún var en mycket speciell häst. Hon var lite blyg och det tog tid att komma henne nära, men när man lärt sig tyda hennes signaler var hon jättego. Första fölet födde hon själv, men sedan ville hon att man skulle vara med. Perfekt fölsto med lätta fölningar och mycket mat åt sina ungar. En noggrann mor, som krävde lydnad av ungarna i början.

Med åren blev hon stor och fet och vi fick inte lyfta framfötterna. Allt var inte ok, så vi bestämde att hon skulle få en sista sommar med sin kompis Brunka.

Den 29 augusti 2016 fick hon sluta sina dagar här på gården och hon ligger begravd i sommarhagen.

Läs mer om Garún

Katter

Emil                                                                   

Emil föddes 2005 och samma år var vi                                                                                                                tvungna att ta bort honom. Han fick allergi                     

och rev sig blodig - det gick inte.

En underbar katt, som vi sörjer mycket.

Varje morgon satt han på köksbordet och fick lite ost. Mycket vacker.

Josefin

Jossan föddes i Tussans första kull i mars 2004. Hon var en tuff liten tjej, först med allt - hon fick stanna kvar.

En egen kull fick hon med bara en unge - Emil.

Vår goa Jossan var en bra jaktkatt och en social och urmysig huskatt.

Hon blev överkörd i juni 2008.

Djupt sörjd.

 

Tussan och Sotis

Tussan, Sotis och Plupp hämtade vi under hösten 2003 hos min syster i Ludgo. Tussan och Plupp var kullsyskon och Sotis var kusin till dom.

Tussan var så vacker med ett blått och ett grönt öga och en underbart mjuk päls. Hon och Sotis var ett par. Dom fick två kullar under 2004, 6 i första och 7 i andra kullen. Hon spann ut ungarna. Sotis var så go med dom.

Tussans specialitet var huggorm - inte så kul när hon tog in äspingar i köket för att lära ungarna...

Efter några år började Sotis vandra och vi fann honom på en mjölkgård någon mil bort. Vi hämtade hem honom flera gånger, men han gick bara tillbaka och vi gav upp.. Katter lever sitt eget liv.

Även Tussan började göra vandringar, först bara på sommaren och hemma under vintrarna, men så småningom vandrade hon iväg. Hon sågs och vi försökte få fatt i henne, utan framgång. Så småningom hittades hon död i en bale med fårull på en gård en mil bort en kall vinter.

Hundar

Lilla My

My, eller Mysing som hon kallades, föddes i Tussans andra kull hösten 2004.Hon var minst i kullen och klarade sig tack vare välling och extra omvårdnad av Bonus, som älskade denna lilla fröken.

Med en tät vit päls och utmärkta jaktegenskaper var hon mest stallkatt, men kom in på besök, speciellt under kalla vintrar.

I oktober 2015 hittade vi henne överkörd.

Vi saknar henne så.

Nadja

Nadja föddes i juli 2004 och kom till oss i augusti.

I stamtavlan hette hon Indragårdens Aska.

En go och rar golden, precis som en sån ska var.

Hon älskade att bada och hon älskade allt smått - kattungar och barn. På hennes sida finns underbara bilder med kattungarna.

När hon var två år fick hon Märta och den lilla valpen med vassa tänder fick göra vad hon ville. Kärleken varade livet ut.

Hon grävde sork så kokorna yrde och det hände att hon fann bytet, men oftast inte.

Med åren blev hon allt stelare och promenaderna allt kortare, men simma ville hon alltid, även om pälsen tog lite stryk på slutet.

I slutet av augusti 2016 fick hon sluta sina dagar.

Hon ligger begravd med Lilla My i sommarhagen.

Märta

Märta föddes 2 maj 2006 som Ulvus Flinga Solöga, men vi valde att kalla henne Märta.

En goare och rarare liten tik får man leta efter. Hon var mattes hund. Och intelligent och mycket lättlärd, men med egna tankar.

Vår lilla ordningsman med koll på tid och vad som ska göras.

Hon var mycket förtjust i sin kompis Nadja, som älskade den lilla valpen, som kom då hon var 2 år. Märta gillade inte att simma som Nadja, men bada till magen var kul.

När Nadja gick bort blev livet tråkigare, men husbygget var kul och hon trivdes bra i det nya huset.

Den 23 oktober 2018 fick Märta somna in efter akut sjukdom.

Hon ligger begravd i trädgården.

Bonus

Bonus kom som en övergiven sommarkatt 2004.

Han blev snabbt älskad av alla, människor, hundar och katter. En ljuvlig katt. Så älskad!

Han följde oss på promenader varje morgon, tog hand om Lilla My när hon var liten och bara njöt av livet. Sommaren 2005 var han på äventyr, men kom hem igen till vår stora glädje.

Vi byggde nya huset i hans revir och han var med och inspekterade bygget.

Bonus var en slimmad typ. Sista året lekte han med papperstussar, men rörelserna blev stelare och han började få ont.

Den 22.2 2022 fick han sluta sina dager här hemma.