Tora

 

Kl. 23.10 den 5 maj såg hon dagens ljus - lilla Tora från Västra Vegred. Hon är det första fölet Skerpla fått hos oss.

Tora var stor vid födseln och md en tjock päls med underlig färg. Hon är svart på huvudet och ryggen och brun på sidorna.

En pratsam liten fröken - hon brummar.

Pappa Spadi från Gröna Gången är en unghingst e. Isar frà Keldudal. Blup 120. Mamma  Skerpla från Tåkern är förstaklassbedömd så vi väntar oss mycket av denna lilla tjej. Hon är rejäl och oskygg - en prakttös.

Nedan ute första dagen med mamma.

Nu är det bestämt: Susanne på Gröna Gången, som har Toras pappa Spadi köper Tora. Tingad då hon var knappt 2 dygn..

Hon rör sig stort och kraftfullt och växer så man ser det. En riktigt charmig liten tjej är hon.

Bilderna nedan tagna söndagen den 8 maj.

Måndagen den 10 maj. Nu är Tora såld till Susanne Sjöström på Gröna Gången. Hon äger Spadi, Toras pappa.

Nya matten Susanne från Gröna Gången på besök då Tora var 5 dagar och lilltsem visade verkligen upp sig. Supertläcker!!!

Alla bilder nedan är tagna av Susanne Sjöström.

Lilla tuffa Tora är nog den tryggaste fölunge vi haft. Hon går där hon vill, ibland med mor Skerpla, ofta med barnvakten Odda, men lika ofta på egna utflykter - bara tre veckor gammal... Helt underbar är hon! Ett framtida ledarsto?

Tora pappa Spadi från Gröna Gången har avelsvisats - bara 4 år gammal - på visningen på Strömsholm i slutet av maj. Det gick riktigt bra -

han fick 8.21 exteriört och 7.8 för ridegenskaper, totalt 7.96. Kanon! Skulle  tro att Toras Blup stiger i höst.

Den 26 november 2011 for Tora till sin nya ägare Susanne på Gröna Gången. Mamma Skerpla fick följa med så att omställningen blir skonsam. Vi saknar redan denna underbara unge - så nyfiken, go och tillitsfull. Ta väl hand om denna lilla juvel, Susanne. Vi kommer att följa Tora med stort intresse framöver.


Här nedan de första bilderna Susanne tagit på henne i det nya hemmet.

Ha det så bra, lilla goa Tora. Vi kommer och hälsar på dig i vår.


Tora föddes med en liten snedhet i nosen - något ingen trodde var något annat än ett litet skönhetsfel, som skulle växa bort. Så blev det inte. Det visade sig att det var något allvarligare och under våren 2012 blev vi kontaktade av Susanne, som köpt henne, och fick veta att Tora hade problem med andningen och att högersidan inte utvecklades som den skulle. Trots gedigna undersökningar gick det inte att fastslå vad detta berodde på, troligen en nervskada eller möjligen tumörer.

Tora fick en sista skön sommar i sin tjejflock, men i slutet av augusti 2012 fick hon sluta sina dagar hemma på gården, där hon också ligger begravd.

Det känns hemskt sorgligt, men det enda rätta beslutet.


***

***