Nadja       

Senast uppdaterad

    2024-01-23

 

Underbara valpbilder på vår golden retriever Nadja.

Nadja, eller Indragårdens Aska som hon heter i registrerings-handlingarna, var en förtjusande valp, mjuk och go till sättet. Vi valde en av de mörkaste tikarna i en kull på 10 valpar (!).

Nadja är vad som brukar kallas jaktgolden, det vill säga hon har bruksegenskaperna kvar och apporterar bra och gärna. Hennes far är S VCH Joe´s James Bond och moder Vassruggens Indra Gifmildu.

4 veckor.

Foto uppfödaren Annika Lindberg

Under Nadjas första år hade vi 21 kattungar. Hon gjorde vad hon kunde för att hjälpa till med fostrandet. Kattmammorna litade till fullo på henne och hon gjorde aldrig någon unge illa. Hon gillade kattungar!

I juli 2006 fick Nadja en kompis - västgötaspetstiken Märta “intog” hemmet. Nadja var stormförtjust!

I början var Märta lite rädd för Nadja, men det gick inte många dagar innan leken var i full gång och denna lilla väna varelse visade sig vara rejält tuff. Och Nadja snäll. Om någon pep till så var det Nadja! Valptänderna kändes.

Leken är fortfarande lika härlig och förtjusningen ömsesidig.

En annan stor lycka är sork... Hon gräver och lyckas faktiskt ta någon ibland.

En riktig golden har alltid något i munnen. Det gäller Nadja i allra högsta grad. Här är det en halv gammal boll, som får duga.  Bilden tagen den 3 januari 2009.


I sommar har Nadja verkligen fått bada. Hon älskar det! Hon tröttnar aldrig på sin vattendummy och vi märker hur nöjd hon är efter baden. En harmonisk Nadja. Härligt!

Nadja har haft en härlig sommar med bad nästan varje dag. Och även Märta uppskattar det mer och mer, framför allt leken med Nadja.

Mitten av september, det är kallt i vattnet, men baden är lika uppskattade.

Vintern 2010 har varit tuff för en golden, som fryser om tassarna vid lägre temperatur än -15°. Men trösten var våren - sorkrik. Nadja har fått en ny ovana - hon äter upp bytet. Vi blundar... Och avmaskar.

Sommar 2010 och Nadja kan aldrig få nog av grönt gräs och sol. Hon njuter! Den lilla kompisen Märta gillar bättre skugga.

Sommaren 2011. Nadja badar ofta - nästan varje dag. Hon får lite eksem, men det bryr vi oss inte om.


Den härliga bilden med full fart mot bollen har Carls barnbarn Stella tagit. Att Nadja hunnit bli 7 år märks inte - jo, hon är lydigare nu.

2016. Nadja har fått bada även denna sommar, i alla fall innan algblomningen startade. Hon har varit pigg, även om högra bakbenet börjat bli alt stelare och promenaderna allt långsammare och kortare. Hon har haft sommareksem som vanligt, men i år har det varit mycket mer utbrett och inte gett sig när hon slutat bada, som det gjort förr. Dessutom har hon kliat sig mer (nej, inte skabb!!). Under den sista tiden har hon blivit allt mer angelägen att man var nära och vi har märkt att hon tacklat av och mått sämre. Därför beslöt vi oss för att låta henne sluta sina dagar den 23 augusti hemma, lugnt och stilla. Hon ligger begravd på gården i hagen där hon grävde sork i sin krafts dagar. Hon delar grav ned lilla My, en av katterna hon älskade redan som kattunge.


Vi tror att hon fick ett bra hundliv. Nu har vi bara hennes älskade Märta kvar. Bilden nedan tagen den 4 augusti är den sista vi har på henne. Vila i frid fina hund.

2015. Nadja har haft en härlig sommar med bad varje dag. Hon får eksem av badet, men pälsen växer ut. Konditionen stärks och en trött gammal vårhund blir en fräsch vovve igen. Vi försöker hålla igång henne med dagliga promenader och även om takten inte är som förr och bakdelen inte alltid hänger med mår hon prima av det. Hon har tom börjat leka med Märta igen. 2016 blir hon 12 år.

Bilder nedan från 2015.